pelleponken

Stress är inte nice. Det är tråkigt, dumt och känslokonsumerande på ett relevant negativt laddat plan
Där satt den!


Det var länge sen jag var riktigt stressad... Troligtvis var det på höstlovet och jag var försenad till jobbet. Jag hade nog troligtvis sovit för länge. Mmm... Troligtvis.
Men så finns det den där smygande stressen. Den bara finns där. Den färgar allt du gör på ett eller annat sätt och helt plötsigt kommer du bara att tänka på den där uppgiften som ska vara klar imorgon. Eller två, tre, fyra saker som du borde ha arbetat igenom innan veckan är slut. Du har sånglektion på fredag och läraren och du själv tycker det är trist och ser inga resultat, för att du inte har övat i veckan. 20 minuter per dag. Som blir till en halvtimme dagen innan lektion. Och ändå har du hört hur många gånger som helst att "öva hellre ofta och lite, än sällan och mycket". Du tycker att du förtjänar en mysig lugn fika tillsammans med dina goa vänner efter skolan. För ni har faktiskt jobbat riktigt bra idag. Du tänker att man alltid kan tänka igenom den där dramaläxan innan du lägger dig. Och du lägger dig. Men inget har hänt. Det var "Scrubs" på sexan.

Sen får du halsont. Du har inte värmt upp ordentligt och vaknar med ett stelt högerben. Du har en lärare som säger; "...tröttnar på att rätta till. Du har gjort samma misstag hela veckan".

Du spelar in dina stämmor. Du går in i salen, ställer dig framför spegeln och slipar till preparationen för piruett på vänster ståben.
Men du skulle ha gjort allt för tre veckor sedan. Du är redan tre veckor efter med nästa grej.
Om två veckor är det luciatåg.
Det är er första sångredovisning för hela din klass och alla lärare. Det är julspex, steppdiagonaler och spagat.
Försenad lön, hyra, och ingen tvätttid.
Du måste köpa susp, mat, handdukar, underkläder, träningskläder. Du måste hinna stretcha, ta kvällskurser, äta, sova, göra frukost, matlåda och INTE handla lunch på stan.
Du vill hinna kramas, skratta och andas.
Du vill hinna vakna bredvid... Och säga "hej då".
Du vill kunna se Desperate Housewives utan att få dåligt samvete. Du vill göra mycket utan att tänka på vad du borde ha gjort istället. Du önskar att du själv visste vad du borde prioritera. Vem du borde prioritera. Du vet inte ens hur mycket du borde prioritera dig själv.

Och nu sitter jag här... Bara frustrerad över vad jag nyss har skrivit och förstår inte varför jag aldrig har ägt en almanacka i hela mitt liv. Det skulle nog göra livet lite mindre Pelle Panik.
För det är ju som roligast när det är Pelle Bus.

Imorgon ska jag gå till Nordstan efter skolan. Titta på den gigantiska julgranen, och på min gamla klasspolare Lina som kandiderar till Göteborgs lucia. Hon hänger där på väggen. Och får gratis boende och frukost på Scandic hotell i en månad. Ring 09931207 för övrigt. Det skulle hon digga.

Imorgon ska jag gå till Nordstan. Och efter att ha andats några sekunder... Ska jag köpa en almanacka.


PelleBus.
Weeeeiiii